Häromkvällen, vid Rytterne lilla kyrkoruin, stod en höhässja. Framkallar minnen från när jag var en liten grabb och höhässjor på åkrarna var en vanlig syn.
Förmodligen personer från hembygdsföreningen som slagit gräset runt kyrkoruinen med lie, räfsat samman gräset och hängt upp det på tork i en ställning – hässja. Det här var det vanliga sättet, innan mekaniseringen av jordbruket tog över, att torka gräs till hö som sedan kor och hästar fick till mat under vintern.